NaPoWriMo :)

It’s back!

The wonderful, beautiful Month of Poetry.:)

Follow the link on the logo to find out about the wonderful participants.

Last week I lost my dear, beloved father. My mind is still unsettled and I find it very difficult to find words for anything or everything. I will start slowly in NaPoWriMo this year and wait and see where my heart leads me. This is my contribution for day 1

You

I can’t make

the words right

a big lump

is in the way

between my heart

and my hand

 

I don’t want

the lump to

go away

because it is

all there is left

of you

 

I must wait

until it dissolves

tomorrow

or next year

I want it to go away

so that I can write

I want it to stay

so I can be with you

Tomorrow is a new day and we will see what it brings. I wish you a beautiful day today! Lotta

11 thoughts on “NaPoWriMo :)

  1. NaPoWriMo låter som en god idé, jag beklagar din sorg och förstår att du behöver tid för att förstå och omfatta din pappas död, tänker på dig och tänker på mina döda – och det är gott, numera. Stor kram till dig/Margareta

    Like

    • Tack Margareta. Jag har själva idén någorlunda klart för mig, men ändå hittar jag inte riktigt mig själv igen. Jag håller nog på att ställa om mig och det får ta sin tid. Många kramar till dig <3

      Like

  2. What a lovely poem. Always, I love to read words from Lotta–lumps and all. Love the image of the “lump” that us in-between your “heart and hand.” Beautiful.

    I am sorry for your earthly missing of your precious daddy. Sending prayers of comfort. May you see and feel God’s love for you in the most unexpected places, as you let your heart feel lumpy and grieve.

    I love you. Your special card and tea is pinned to my bulletin board and it reminds me of you, lovely! :)

    Bon Voyage with God,

    Shannon Cochran Wife. Mom. Writer. Life-giver. http://www.TodaysLadyVirtue.com

    >

    Like

    • Wonderful Shannon! Thank you for your encouraging words! They help! Maybe one day we’ll have tea together! And we can talk and laugh about everything we’ve been through together! Love with all my heart to you!

      Like

  3. Min varma medkänsla till dig, Lotta. <3

    Något som tröstade mig när min mamma dog, var en berättelse från en präst om hur sorgen är som alla repen som band fast Gulliver i Gullivers resor. Och varje gång som man, så småningom, minns ett lyckligt minne från den man älskar och som är död, så knyts ett av repen som man är fastbunden med upp. Och en dag är man fri igen från sorgen. Det är vackert att låta sorgen få ta den tid den behöver.

    Varm kram/Anna-Karin

    Like

    • Så fint beskrivet. Tack snälla du för att du berättar och för att du hjälper mig förstå att det finns en fortsättning. Jag vet att jag kommer att gå vidare men mitt medvetande är på två plan just nu.

      Like

  4. Lotta I hear your sorrow and feel it in those words I know what it is like to lose your dad and I am sorry for your pain. These words have touched my soul and my wish for you is to find peace within. Look inside your heart and there your Father is, he will never leave you and will always be apart of everything you do. So the lump in time will swell into the love you keep inside, precious memories are all we have…all those years of love. He is never far.xxxxx

    Like

  5. The love always remains. That is our legacy. Lovely poem Lotta and I too have felt that lump, like I swallowed a stone. It does go, when the time is right.

    Like

Comments are closed.